Ichi Ekoid
Egbá ehuté
Ichi Ekoid languages chi dialect cluster eyi Southern Bantoid languages , ugbo ku ma ki ichi Ekoid chi southeastern Nigeria manyi owo ka ojane Cameroon. Ma sha du ma dama kpai ichi Bantu, )[1]
Languages
[nwọ́che | nwó étéwn che]
Ami Odu kpai Ugbo ku ma de ojane Nigeria
[nwọ́che | nwó étéwn che]Ogane chi ami odu ichi, ukaluka amone ma manyi ugbo ku ma de ojane Nigeria gwi Blench (2019).[2]
| Ichi | Cluster | Dialects | Alternate spellings | Own name for language | Endonym(s) | Other names (location-based) | Other names for language | Exonym(s) | Speakers | Location(s) | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bakor cluster | Bakor | ||||||||||
| Abanyom | Bakor | Abanyom, Abanyum | Befun, Bofon, Mbofon | 12,500 (1986) | Cross River State, Ikom LGA, main village Abangkang | ||||||
| Efutop | Bakor | Ofutop | Agbaragba | 8,740 (1953), 10,000 (1973 SIL) | Cross River State, Ikom LGA | ||||||
| Ekajuk | Bakor | Akajuk | more than 10,000 (Crabb 1965); 30,000 (1986 Asinya) | Cross River State, Ogoja LGA, Bansara, Nwang, Ntara 1,2 and 3, and Ebanibim towns | |||||||
| Nde–Nsele–Nta cluster | Bakor | 10,000 (1973 SIL) | Cross River State, Ikom LGA | ||||||||
| Nde | Bakor | Ekamtulufu, Mbenkpe, Udom, Mbofon, Befon | 4,000 (1953); est. 12,000 (Asinya 1987) | ||||||||
| Nsele | Bakor | Nselle | 1,000 (1953); est. 3,000 (Asinya 1987) | ||||||||
| Nta | Bakor | Atam, Afunatam | est. 4,500 (Asinya 1987) | ||||||||
| Nkem–Nkum cluster | Bakor | Cross River State, Ogoja LGA | |||||||||
| Nkem | Bakor | Nkim, Ogoja, Ishibori, Isibiri, Ogboja | Nkim | Ogoja | Ishibori | 11,000 (1953); est 18,000 (Asinya 1987) | |||||
| Nkum | Bakor | 5,700 (1953); est. 16,500 (Asinya 1987) | |||||||||
| Nnam | Bakor | Ndem | 1,230 (1953); est. 3,000 (Asinya 1987) | Cross River State, Ikom and Ogoja LGAs | |||||||
| Ejagham cluster | Ejagham | 5 dialects in Nigeria, 4 in Cameroon | Ekoi (Efik name) | 80,000 total: 45,000 in Nigeria, 35,000 in Cameroon (1982 SIL) | Cross River State, Akamkpa, Ikom, Odukpani and Calabar LGAs, and in Cameroon | ||||||
| Bendeghe | Ejagham | Bindege, Bindiga, Dindiga | Mbuma | Cross River State, Ikom LGA | |||||||
| Etung North | Ejagham | Icuatai | 13,900 (1963) | Cross River State, Ikom LGA | |||||||
| Etung South | Ejagham | 4,200 (1963) | Cross River State, Ikom and Akamkpa LGAs | ||||||||
| Ejagham | Ejagham | Ekwe, Ejagam, Akamkpa | Cross River State, Akamkpa LGA and in Cameroon | ||||||||
| Ekin | Ejagham | Qua, Kwa, Aqua | Abakpa | 900 active adult males (1944–45): bilingual in Efik (Cook 1969b) | Cross River State, Odukpani and Calabar LGAs | ||||||
| Ndoe cluster | Ndoe | 3,000 (1953) | Cross River State, Ikom LGA | ||||||||
| Ekparabong | Ndoe | Akparabong | Towns above 2,102 and 310, respectively, (1953) | Akparabong Town, Bendeghe Affi | |||||||
| Balep | Ndoe | Anep, Anyeb | 619 (1953) | Balep and Opu | |||||||
| Mbe | Idum, Ikumtale, Odaje | Mbe | M̀ bè | Ketuen, Mbube (Western) | 9,874 (1963); 14,300 (1973 SIL); 20-30,000 (2008 est.). 7 villages (Bansan, Benkpe, Egbe, Ikumtak, Idibi, Idum, Odajie) | Cross River State, Ogoja LGA |
Phonology
[nwọ́che | nwó étéwn che]Alu ku ma ki vowel Proto-Ekoid chi */i e ɛ a ɔ o u/;
Alu ku ma ki consonant nwu chi:
| Labial | Alveolar | Palatal / Postalveolar |
Velar | Labiovelar | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nasal | m | n | ɲ ~ ŋ | ŋm | |
| Stop / Affricate |
p b | t d | tʃ dʒ | k ɡ | kp ɡb |
| Fricative | f v | s z | ʃ | ||
| Rhotic | r | ||||
| Approximant | β | l | j | ɣ | w |
References
[nwọ́che | nwó étéwn che]- ↑ Crabb, D.W. 1969. Ekoid Bantu Languages of Ogoja. Cambridge University Press
- ↑ Blench, Roger (2019). An Atlas of Nigerian Languages (4th ed.). Cambridge: Kay Williamson Educational Foundation.Blench, Roger (2019). An Atlas of Nigerian Languages (4th ed.). Cambridge: Kay Williamson Educational Foundation.