Richard Akinwande Savage
| Richard Akinwande Savage | |
|---|---|
| Born | 1874 Lagos, Lagos Colony |
| Died | Éwn malábó:MONTHNAME Expression error: Unrecognized punctuation character "{".، 1935 (عمر Éwn malábó:Age سال) |
| Nationality | Nigerian |
| Occupation | Physician, journalist |
| Known for | Nigerian Spectator |
| Spouse(s) | Maggie S Bowie (m. 1899) |
| Children | Éwn malábó:Ubl |
Éwn malábó:Template otherRichard Akinwande Savage (ọdọ 1874 tefu ọdọ 1935) che ach'ikpala-ogwu lile, ak'ọtakada inabali kpai arule uja-ibe efewo Lagos ọjọ igbele.
Uchanẹ ọdọ nwu
[nwọ́che | nwó étéwn che]Richard Akinwande Savage ku ma bi efu ọdọ 1874, ch'ọma any'aja ọmẹmẹlẹ ki ch'ọma ki kwefu ọlọpu Lagos akw'ọra unyi Egba kpai Sierra Leone Creole. I lo t'unyi ukọchẹ University of Edinburgh ugbo ki ch'ukọchẹ ogwu, i ch'ukọlọ yi Afro-West Indian Society, i ñọche 1899–1900 Hand Book kpai i manyi ẹnẹ ki ñ'ọtakada The Student che. I lo ti Pan-African conference efu London efu ochu ebie efu ọdọ 1900. Onwu chẹnẹ dudu otitala ku ma chi dago nwu colonial medical service ki che arone Colonial Surgeon, ọgba taki ọla ki Joseph Chamberlain efu ọdọ 1902 kakini iko ki bọ t'ọgba-i abo ku ma neke ch'ukọlọ ọma le chi abo Europe. Savage ch'ukọlọ ọdọ wewe efu Cape Coast efu Gold Coast (Ghana etitọ) uña ach'igbala ogwu abo gọmẹti manyi ẹnẹ ka.
Ukọlọ uja-ibe
[nwọ́che | nwó étéwn che]Savage chẹnọ utọgba ka efu People's Union, ku ma chanẹ efu ọdọ 1908 ẹnẹ ki chanẹ nwu chi John K. Randle ( ọdọ 1855 tefu ọdọ 1928). Abo ki bọ chi Orisadipe Obasa (1863–1940), Kitoye Ajasa (ọdọ 1866 tefu ọdọ 1937) manyi Adeyemo Alakija (ọdọ 1884 tefu ọdọ 1952). Ama abo ujọ People's Union che nẹ uchẹka ki adu eju go ẹnwu ki amonẹ aka, ijẹnwu ki amonẹ ku ma n'ibe uñyọgba ki wa, ẹnẹ ka chi Ernest Ikoli ( ọdọ 1893 tefu ọdọ 1960), ak'ọtakada inabali kpai ẹnẹ ka ki defu abo ku ma du Nigerian Youth Movement ny'anẹ.
Ujọ People's Union, ma rida taki chanẹ eche agwunyi Nigerian National Democratic Party (NNDP), ki chanẹ ọdọ 1922 ẹnẹ ki chanẹ nwu chi Herbert Macaulay. Ujọ People's Union kpalu efu ọdọ 1928 anubi ki Randle kwu.
Ọdọ 1914, Savage dẹ efu abo ku ma chanẹ National Council of British West Africa (NCBWA). NCBWA nẹ am'ẹnẹ uma ku ma kpatuka ru anẹ West Africa.
Savage chẹnẹ ka ki ách'ukolu efu Gold Coast Leader. Ad'iko ọdọ 1915, i mu dabi t'efewo Lagos, ugbo ki chanẹ ukọlọ ugwu eche, manyi i dọmọ ak'ọtakada inabali ogbegbele unyi nwu. Anubi lẹ i chanẹ Nigerian Spectator ( ọdọ 1923 tefu ọdọ 1930) manyi Akibooni Press. Iñọ du Lagos Committee of the NCBWA dago.
Ọlayi nwu umaja
[nwọ́che | nwó étéwn che]Efu ọdọ 1899, Richard Akiwande Savage nẹ ọya nwu Maggie Bowie, onobule Scottish, i la bi ọma meji ku ma ñọ ch'ẹnẹ ki ach'ukọlọ ogwu gẹ ku ma dọ ma : Major Richard Gabriel Akinwande Savage kpai Dr Agnes Yewande Savage.[1]
Ukwu
[nwọ́che | nwó étéwn che]Richard Akinwande Savage kwu efu ọdọ 1935.
References
[nwọ́che | nwó étéwn che]- ↑ "CAS Students to Lead Seminar On University's African Alumni, Pt. IV: Agnes Yewande Savage". University of Edinburgh – Center for African Studies Postgraduate Students Blog. 16 ochu ekegwa–oka 2016. Retrieved 23 ochu ekegwe–eji 2016.
{{cite web}}: CS1 maint: date format (link)
Sources
[nwọ́che | nwó étéwn che]- Awa, Eme O. (1964). Federal Government in Nigeria. University of California Press. GGKEY:1QY5QRE1913. Retrieved 16 ochu eketa 2015.
- Britannica (1 ochu ekegwa 2010). The History of Western Africa. Britannica Educational Publishing. ISBN 978-1-61530-399-1. Retrieved 17 ochu ekele 2015.
- Falola, Toyin (2002). Key Events in African History: A Reference Guide. Greenwood Publishing Group. p. 216. ISBN 978-0-313-31323-3. Retrieved 17 ochu ekele 2015.
- Sherwood, Marika (20 ochu ekele 2012). Origins of Pan-Africanism: Henry Sylvester Williams, Africa, and the African Diaspora. Routledge. ISBN 978-0-415-63323-9. Retrieved 17 ochu ekele 2015.
- Sklar, Richard L. (2004). Nigerian Political Parties: Power in an Emergent African Nation. Africa World Press. ISBN 978-1-59221-209-5. Retrieved 16 ochu eketa 2015.