Lotí ogba ogbolo

Yohanna madaki

Ákwí Wikipedia

Barrister (Colonel) Yohanna Anteyan Madaki ( ọdọ 1941 tefu ọdọ 2006) chi Governor yi Gongola State ki cgi Benue State iko lẹ, Nigeria ẹgba ẹrida ajimi General Ibrahim Babangida.[1][2]

Ọhiala[nwọ́che | nwó étéwn che]

Yohanna Madaki ma fu bi efu ọdọ 1941 yi Ziturung Ka̠ryi, Zangon Kataf Local Government Area efu Kaduna State. I lo t'uñyi ukọchẹ St Paul's Primary School yi Zonkwa Kaduna State anubi lẹ taki lo ti Nigerian Military School (NMS) Zaria. Alu ki f'ukọchẹ NMS che kpa, i lo ti Nigerian Army taki ch'ukọlọ kpai ami Battalion wewe ọgba taki lo t'uñyi ukọchẹ Mons Cadet Officer Academy yi Aldershot England. Ma mu du uña 2nd Lieutenant efu am'ajimi alu ki ch'ukọchẹ ñwu kpa. I ch'ukọlọ ñyọñyọ ẹgba Nigerian civil war mañyi anubi lẹ efu uña wewe, i chi Colonel AQ yi 2nd mechanised division, Ibadan kpai ẹnẹ ka efu Special Military Tribunal (Ibadan Zone) 1984-85. Alu ki dẹ Ibadan i chanẹ ukọchẹ LLB yi University of Ibadan taki gba ọtakada law degree efu ọdọ 1984 anubi lẹ i lo t'uñyi ukọchẹ law ta ku ma fu dọ ti bar efu ọdọ 1985.[3] odu ọya ñwu chi Sarah Yanshi kpai i nẹ amọma mẹlu odu ma chi, Dorothy, Julie, Astirah, Gagarin, Cindy. [4]

Agboji Am'ajimi[nwọ́che | nwó étéwn che]

Ma mu Yohanna Madaki du dago uña agboji am'ajimi efu Gongola State (ki chi Adamawa kpaiTaraba abajoi) efu ọdọ 1985, ma mu du lo ti Gongola State efu Benue State uña Military Governor kwefu ochu ẹjọ tefu ochu ẹla efu ọdọ 1986.[1] Iko kẹkẹ ki ch'ukọlọ yi Benue State i neke chẹñwu nana n.[5] Ẹgba ki ch'agboji Gongola State efu ọdọ 1985, efu ọla ka i mu Emir of Muri du tanẹ gbogbo ti Taraba State eñini i i ka kakini: anẹ ñwu chi anẹ ki Emir gba kwefu ọwọ amonẹ ọtalaka. I m'anẹ lẹ du da bi ñwu ma. Anubi Benue state lẹ ma mu du lo ti Nigerian Army Legal Service taki tanẹ kwoji ukọlọ.[6]

Ukọlọ ki che Anubi lẹ[nwọ́che | nwó étéwn che]

Yohanna Madaki tanẹ kwoji ukọlọ efu ọdọ 1986 taki lo tefu legal practice yi Kaduna. I k'ajọ wewe, i la ch'ukọlọ alafa ñwu abo ku ma ma n'ọkọ n, ojile ma chi am'ajimi. I k'ajọ iko wewe todu ki gba agboji am'ajimi yi Rivers State kwobi tatẹ, Major General Zamani Lekwot ku ma we du kpa. I chẹka efu ujọ 2nd Constituent Assembly efu ọdọ 1988 abalẹ gẹ i chẹnẹ efu Presidential Committee on Reforms yi University of Ibadan efu ọdọ 2000. Alu ki ko legwudu alo i mu di fiNational Legal Adviser ejodudu nwi ujọ abo People's Democratic Party (PDP).[7] Efu uña lẹ, efu ochu ẹlu efu ọdọ 2003 i ka kakini elẹ ki ẹnẹ ki dufu ki dago uña agboji Nigeria kwefu ujọ abo All Nigeria People's Party (ANPP), General Muhammadu Buhari, ale tefu ọjanẹ du chi todu ki atenẹ ki fu ojanẹ ñwu kpa. Efu ọdọ 2001 ma mu du dago uña Board of the Securities and Exchange Commission (SEC) ki ch'agboji iko ma.[8]

Colonel Yohanna Anteyan Madaki (rtd) lekwu ọjọ k'ochu ẹlu nolu ọjọ ogwu efu ọdọ 2006 yi uñyi ogwu efu London hospital.[7]

References[nwọ́che | nwó étéwn che]

  1. 1.0 1.1 "Nigerian States". WorldStatesmen. Retrieved 2010-01-03.
  2. "Benue State Governors – I am Benue". I am Benue – Benue State. Retrieved 2023-06-06.
  3. "Colonel Yohanna Madaki". Benue State Government. Retrieved 2010-01-03.
  4. https://www.ductum.com/nigeria/yohanna-madaki
  5. Tyodzua Atim (2006-01-30). "Benue State at 30: The people and their struggles". ThisDay. Retrieved 2010-01-03.
  6. Roger Blench; Selbut Longtau; Umar Hassan; Martin Walsh (9 November 2006). "The Role of Traditional Rulers in Conflict Prevention and Mediation in Nigeria" (PDF). DFID, Nigeria. Retrieved 2010-01-03.
  7. 7.0 7.1 Sani Babadoko (May 22, 2006). "Col Yohanna Madaki is dead". BNW News. Retrieved 2010-01-03.
  8. Isa Umar Gusau (May 16, 2003). "ANPP's campaign treasonable – Yohanna Madaki". Daily Trust. Retrieved 2010-01-03.